Denna uppsats undersöker vilken uppfattning som personal inom socialtjänst har av de placeringar som avslutas oplanerat, det vill säga ett placeringssammanbrott, hos ungdomar som har ett behov av dygnsvård. Undersökningen bygger på intervjuer med socialsekreterare och de som samordnar insatserna av placeringar i Hem för Vård eller Boende (HVB) i en kommun och försöker att visa möjliga orsaker till sammanbrott av placeringar. Uppsatsen beskriver utifrån personalens synvinkel vilka ungdomar som placeras, varför det blir sammanbrott och vad som händer efter ett sammanbrott. Detta ställs sedan i relation till barnkonventionen för att se om det är förenligt med denna. Uppsatsen försöker att se teoretiska förklaringar till att ungdomar hamnar i situationer som gör att de behöver dygnsvård och vad som kan vara förklaringar till att det blir sammanbrott i placeringar.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.

SammanfattningStudien är ämnad för dem som är intresserade av socialt utvecklingsarbete. Genom att närmare studera insatsen placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar som är ett nytt fenomen inom det sociala arbetet i Rumänien, målar studien upp en bild av hur socialt arbete återskapas i ett postkommunistiskt land. Uppsatsens syfte är att förstå socialarbetares praktiska arbete i Rumänien med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar. De två forskningsfrågorna som har besvarats är: vilken roll har socialarbetare i arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? och vilket handlingsutrymme och makt har socialarbetare i det praktiska arbetet med placeringar av barn hos professionella fosterföräldrar? För att uppnå studiens syfte har det genomförts en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer.

Andersson, Håkan & Sellbjer, Andreas (2008). Den sista utvägen. Tretton skolledares syn på externa placeringar. (The last way out. Thirteen headmasters view on external placings).

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka storbankernas etiska fonder. Samtliga fonder jämfördes med varandra och med marknaden för att undersöka hur dessa har presterat i avseende på risk och avkastning. Uppsatsen syftar även till att vägleda bland storbankernas etiska fonder, d.v.s. kunna erbjuda läsaren en bild av vilka fonder som kan vara intressanta ur ett placeringsperspektiv. Studien är av kvantitativ karaktär och utfördes med hjälp av fonddata inhämtad från respektive storbank.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka då det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehåller ett urval på 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har använts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och två olika räntefonder. Utifrån historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna.

Ridterapi har på senare tid börjat användas som en komplettarande behandlingsmetod för psykosocial problematik. I dagsläget finns ännu inte mycket forskning inom ämnet och behandlingsmetoden är vare sig speciellt känd eller etablerad. I denna uppsats görs en kartläggning av socialsekreterares uppfattning och kännedom om ridterapi. Undersökningen var i form av en enkät och genomfördes i Uppsala län där socialsekreterare som arbetar med placeringar på HVB-hem medverkade. Vi ville se om olika faktorer som exempelvis ett eget djurintresse, kunskap om behandlingsmetoden, kön och ålder kunde påverka deras inställning till ridterapi.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska pensionsfonder presterat under perioden 2005-01-01 till 2009-12-07. Detta vill vi undersöka då det sker stora förflyttningar av pensionskapital i stundande tid inom det svenska pensionssystemet. Undersökningen innehåller ett urval på 25 svenska pensionsfonder hos sju av de stora svenska pensionsförvaltarna. Fyra fondtyper har använts i undersökningen: En aktiefond, en blandfond och två olika räntefonder. Utifrån historisk data har vi tagit fram avkastning och risk för aktuell tidsperiod hos fonderna.

Jag har tittat på aktiveters placeringar, cirkulation och privata/offentliga där de inte stänger av parken eller gatan istället aktiverar den. Jag har även tagit hänsyn till utsikt och klimat så aktivisterna som behöver solljus/utsikt eller natur får det. .

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att validera accelerometern GT3X. Utifrån detta syfte formulerades följande frågeställningar:- Hur väl kan GT3X uppskatta energiutgift på olika intensiteter?- Har kroppsplaceringen av GT3X någon betydelse för dess förmåga att uppskatta energiutgift?- Vilka är gränsvärdena för GT3X-counts relaterat till METs?Metod9 kvinnor och 18 män (ålder: 22-36 år) gick och joggade på ett löpband (3 km/h, 4,9 km/h, 8 km/h och 10 km/h) och utförde ett steptest (180 BPM). GT3X bars på fem olika placeringar (höger överarm, ländrygg, höger fotled, höger handled samt höger sida på höften) samtidigt, i syfte att beräkna energiutgift, insamlades data om försökspersonens in- och utandningsluft med ett syreupptagningsmätningssystem. Korrelationen mellan vardera accelerometerplacering (överarm, ländrygg, fotled, handled, höft) och uppmätt energiutgift beräknades genom ett bivariat korrelationstest.

Andersson, Håkan & Sellbjer, Andreas (2007). Övergången till en extern placering. (The transition to an external placing). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med detta arbete är att undersöka två elevers övergångar till externa placeringar.

Övervägande delen av forskning kring socialtjänstens placeringar av barn och ungdom riktar sig mot barnens situation vid dessa insatser eller föräldrarnas upplevelser av skiftande familjebehandlingar. Det har heller inte påträffats forskning riktad mot föräldrars upplevelser av barn och unga placerade i HVB-hem typ behandlingshem. I aktuell studie delger sex föräldrar med barn, placerade enligt LVU, individuellt sina synpunkter och tankar kring samarbete med socialtjänsten och olika vårdgivare såsom familjehem och HVB - hem.Denna kvalitativa studie, med en tematisk analys på narrativ bas, visar att föräldrarna är i stora drag nöjda med det samarbete som pågår gällande sina barn och ungdomar placerade p.g.a. eget beteende. Föräldrarna har dock därmed inte avsagt sig föräldraskapet utan önskar fortsatt information och delaktighet beträffande sina barn. Studien tar också fäste på anknytningsteorin både ur barnet och förälderns synvinkel gällande fortsatt relation.

Vid placering av barn i familjehem skall det, enligt SoL 6:5, i första hand övervägas om placering i barnets nätverk är möjligt. Trots lagens intentioner och forskningsresultat som visar på att dessa placeringar ger bättre resultat och är stabilare över tid ökar inte antalet placeringar i nätverkshem. Syftet med denna C-uppsats är att belysa och få en ökad kunskap om socialarbetarnas arbete med att placera barn i nätverkshem. Två frågeställningar angående arbetsmetoder/rutiner och attityder till att placera i nätverket har besvarats. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med åtta socialarbetare.

SammanfattningSocialstyrelsen visar i kartläggning (2008) att allt fler dagliga verksamheter i Sverige har börjat använda sig av individuella placeringar på arbetsplatser. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ett urval av arbetsledare i två medelstora kommuner genomför och upplever arbetsintegreringen av personer som blivit beviljade individuell placering inom daglig verksamhet enligt LSS. De valda frågeställningarna var; Hur genomförs arbetsintegreringen med individuella placeringar av personer med intellektuell funktionsnedsättning i två medelstora kommuner? Vilka problem respektive framgångsfaktorer upplever arbetsledarna vid arbetsintegreringen för denna grupp? Hur upplever arbetsledarna samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och det lokala näringslivet? Vad har en evidensbaserad arbetsmetod, t.ex. supported employment, för betydelse för arbetsintegreringen? För att besvara frågeställningarna utfördes en kvalitativ studie med intervjuer av sex arbetsledare i två medelstora kommuner.

Statens institutionsstyrelse (SiS) är en statlig myndighet med uppdrag att bedriva individuellt anpassad tvångsvård för ungdomar med svår social problematik, missbruk och kriminalitet. Under senare år har SiS tagit emot ett växande antal placeringar av ensamkommande ungdomar. Denna utvärdering syftar till att utvärdera och kartlägga omhändertagandet av ensamkommande ungdomar vid SiS ungdomshem Bärby. En syntes av två processutvärderingsmodeller används för att nå en fördjupad kunskap om verksamhetens omhändertagande. Utvärderingsmaterialet omfattar fyra huvudsakliga empiriska källor: SiS eget klient- och institutionsadministrativa system (KIA), en webbenkät rörande personalens erfarenheter, en intervjustudie med femton medarbetare samt observationer genomförda på avdelning och skola.Utvärderingens resultat tyder på att det har skett en fördubbling av placeringar av ensamkommande ungdomar under en fyraårsperiod.